Steg på vägen ...
Idag har varit en bra dag trots konstant huvudvärk, nack- och axelvärk samt en ständigt närvarande trötthet. Vaknade upp efter att nästan sovit hela natten utan avbrott. Var nog golvad efter första besöket hos KBT-terapeuten igår. Det rörde upp många känslor och tårarna flödade, men det är så det ska vara, läkningens tårar ska välkomnas. Det kändes bra och hemvant, jag har bästa terapeuten och känner mig trygg med henne.
Dagen startade med ett besök hos sjukgymnast och genomgång av mina problem. Bedömningen slutade med att jag har ett inklämningssyndrom i vänster axel, förkortade muskler framsida axlar, försvagad ländrygg, förkorta muskler i höftböjaren och allmänt otränad och i behov av mer muskler. Inte konstigt då jag inte tränat sedan april förra året. Besöket kändes väldigt bra och sjukgymnasten var väldigt kunnig och kompetent.
Så nu har jag kommit igång med både psykisk och fysisk behandling och ska gå varje vecka på båda med hemuppgifter. Det känns så bra och med den glädjen och tacksamheten i kroppen begav jag mig vidare till nästa aktivitet - kallbad!
Jag styrde stegen ut mot Kallis, Helsingborgs kallbadhus. Köpte mig ett par badskor i receptionen, både för att ta bort lite av värsta kylan under fötterna men även för att inte trampa på nån vass sten i vattnet. Det är alltid kul att prova något nytt för första gången, så spännande!
Först blev det en bra stund i den underbara bastun med utsikt över havet och ända till Helsingör. Vädret var ju fantastiskt idag med strålande solsken och klarblå himmel. Det var en lisa för själen att bara sitta där och titta ut, så avkopplande och lugnande. Men till slut var det dags för det stora steget - stegen ut i det blå! Med bestämda viljestarka ben stegade jag ut på bryggan, kastade handduken och klev ner för stegen i det 5,9 gradiga vattnet. Vågorna sköljde över mig och det var helt underbart. När jag klev upp igen var jag tvugen att stå en stund på bryggan och bara titta över havet - vilket frihetskänsla och vilka endorfiner som dansade runt i hela kroppen. När jag vände mig om och skulle gå till min handduk fick jag syn på att det fanns byggnadsarbetare på insidan av byggnaden (annars ser inte allmänheten in där man doppar sig). Av någon konstig anledning jobbade dom inte just då ... dom hade kanske rast ... Dom tittade iallafall storögt på mig ... vad nu det skulle va o titta på ... en naken gammal tjärring på 50+ ... 😳😁
Det blev tre dopp med oväxlande bastubad innan jag kände att det fick räcka denna första gång. Men jag kommer att komma tillbaka! Så jäkla härligt!! 🙏
Haha. Fantastiskt att höra hur det va men även byggnadsarbetaren... Hoppas ni slipper beundrare nästa gång det är baddags ;)