Tankar och reflektioner ...
Jag tänker mycket, det gör jag alltid men ännu mer dessa dagar. Den värld som vi helt plötsligt befinner oss i känns helt overklig, det går liksom inte riktigt att ta in allt som händer. Jag är sån att jag alltid vill ha svar på saker. Måste veta hur det fungerar, varför det har hänt, hur man kan lösa det, etc. Jag är otroligt vetgirig, lösningsorienterad och vill förstå.
Detta med corona talar dels till min rädsla såklart, som för de flesta av oss. Men också till min förmåga att alltid tro att det finns en bakomliggande agenda för allt som sker. Tänk om det är någon/några som skapat detta med corona!? Skapat detta scenario för att det finns en agenda man vill uppnå!? Jag vill inte tro att det är så men tanken poppar hela tiden upp i mitt huvud. Imorse vaknade jag upp och tänkte: "Någon vill få oss rädda, få oss att hålla distans, att stanna hemma så mycket som möjligt, sluta resa, sluta träffas, vara fullt upptagna med att lyssna på dagliga uppdateringar om att läget förvärras, få oss att rätta oss i ledet ..." Men varför?? Det har jag tyvärr inget svar på förutom att det i så fall med all säkerhet handlar om makt och pengar som vanligt. Men som sagt så vill jag inte tro att det är så utan att det som händer är precis det som vi får höra på nyheterna. Jag vet i och för sig inte vilket scenario som är värst ... pest eller kolera!?
Så tllbaka till att corona är verkligt!! Det skrämmer skiten ur mig stundtals för att jag inte har kontroll. Jag vet inte vad som ska hända från dag till dag, knappt från timme till timme. Jag vet inte när jag ska få träffa min familj och min älskade Per. Jag vet inte om någon nära kommer drabbas. Jag vet inte hur det kommer att bli på jobbet. Jag vet inte hur någonting kommer att bli. Det är så oerhört jobbigt att leva så. Vi alla känner nog dessa känslor. Vi alla känner utsattheten, maktlösheten och stundtals hopplösheten. Men vi måste försöka stå över dom känslorna. Vi kan inte låta dom ta över. Vi måste tvinga in annat i livet också, inte bara rädslor. Även om vi ska tillämpa social distans så kan vi faktiskt vara sociala ändå, på nya sätt och med förnuft.
Igår var jag t ex ute på långpromenad i solen med en vän och vi hade fika med oss. Satt i solen på lagom avstånd och njöt av kanelbulle och kaffe. Härligt! Sen blev det en spontan tura med en annan vän, vilket jag till en början var lite skeptisk till. Men det var väldigt lite folk som turade och vi som var på färjan höll distans och det kändes verkligen helt okej. Dessa båda aktiviteterna gick hur bra som helst att genomföra och var så oerhört välbehövliga. Så befriande att få umgås och prata IRL också, inte bara via mobil och dator. Vi människor är sociala djur och behöver socialisera. Men detta nya läge kräver socialisering med förnuft och på lite annorlunda och nya sätt.
All denna distans, karantän och isolering gör ju att vi får tid att tänka mer oavbrutna tankar, reflektera. Sådant som är viktigt för oss men som vi sällan hinner med i vårt vanliga stressade liv. Kanske kan detta lära oss hur viktigt sådant faktiskt är. Kanske kommer vi att förändras efter denna perioden. Jag hoppas på det! Jag hoppas att vi kan dra många olika lärdomar av allt detta när det är över. Att vi kan skapa ett bättre liv och samhälle på alla plan.
Ta hand om dig och dina nära och kära ... men på distans ❤
Ägna tiden till att fundera över hur just du vill förändra ditt liv till det bättre 🙏💞
