Vem är jag att döma ...
Har mött så mycket äldre människor ute i helgen i det fina vädret. Dom flesta ser lite skamsna ut, liksom påkomna. De ser ut att vänta på att bli tillrättavisade, nästan utskällda. För vad då liksom? För att de går ut och njuter i vårsolen!?
Mycket har blivit helt sjukt i samhället senaste tiden. Bara för att 70 plus ska hålla sig inomhus och inte vistas i större folksamlingar, helst inte gå och handla, gå på möten och andra träffar så måste de väl iallafall få gå ut och få lite frisk luft och röra på sig. Jag tycker att man måste ta det hela med lite sunt förnuft och det tror jag att de flesta av oss är kapabla till. Vi ska ju hjälpas åt i allt detta nya vi har att förhålla oss till. Inte bli förbannade på varandra och hålla på att tillrättavisa.
Förhoppningsvis reagerar inte så många på detta viset. Men det är väl som med så mycket annat, att vissa tycker att de har rätt att tillrättavisa människor som inte gör och tycker som "man ska", enligt dem själva då alltså. Bara för att någon inte har samma åsikt som en själv krävs ju inte att jag måste tillrättavisa den personen. Varför då? Vi tycker olika och gör olika. Det kan vi ju inte leka självutnämnda ordningsvakter för. Sålänge vi inte har ett regelrätt förbud som resulterar i att man får t ex böta om man gör överträdelser så kan vi inget säga. Huvudsaken är att alla tillämpar sunt förnuft och att var och en gör vad man kan för att följa de restriktioner vi har att följa. Att inte göra några onödiga resor, att inte träffas i stora grupper, att inte umgås med eller ens träffa äldre släktingar och vänner som är i riskzonen. Att ta sitt ansvar och vara hemma om man är förkyld. Att vara noga med handhygienen. Alla får vi offra något i allt detta. Det är bara att lyda och göra sitt bästa. Men låt bli att skuldbelägga och tillrättavisa. Det blir inget skönt klimat av det.